Hoppa till huvudinnehåll
  • Min bokning
  • Kontakta oss
  • Inspiration
  • Inför resan
Äventyrsresor
  • Sök resa
  • Resmål
  • Magiska boenden
  • Tema
  • Webinars
  • Hållbarhet
  • Om oss
  • Blogg (Aktuell sida)
  • Tävla om jacka från Fjällräven
  • Saving Everest - Lyckad städexpedition

Blogg


Just nu i Äventyrsresors värld

Inspireras av Äventyrsresors egna reseberättelser.

Anne på FamiljeExpedition i Vietnam

Inspireras av Annes reseberättelse från vår resa i Vietnam. Resan Norra Vietnam och Röda Flodens delta passar bra att genomföra med familjen, eller med vänner. Du reser normalt i egen grupp tillsammans med endast ditt eget sällskap. Se resans program här->

14 april - Hemma igen - Med fina minnen från resan" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
14 april - Hemma igen - Med fina minnen från resan

Jag och familjen känner oss helt upprymda av vår resa till Vietnam. Särskilt många intryck fick vi när vi cyklade,vandrade och bodde i byarna i norra Vietnam. Jag kommer aldrig glömma när Matilda och Hannah lekte med barnen i byn Te, de sprudlade skratten bland barnen och alla leendena från de vuxna.

Middagarna hos familjerna i deras vardagsrum, de långa och intressanta samtalen på kvällarna med vår underbara guide Zu. Då hon berättade om livet på landsbygden och kulturen i Vietnam. Alla glada barn som som vinkade och ropade "Hello" när vi cyklade genom byarna.

Senast i morse innan vi gick till dagis sa Matilda till mig- mamma ska vi åka till Vietnam igen? Jag vill träffa mina kompisar i byarna igen. Vietnam och dess folk har satt sina spår i oss och vi har fått vänner för livet.

Jag avslutar med en bild på Zu och barnen, från båtturen i Bai Tu Long Bay. Jag hoppas nu att fler familjer får chansen att uppleva detta vackra och vänliga land så ring gärna mig om ni har frågor om resan! Hälsningar Anne

11-12 april - Bad i poolen och båtutflykt till korallreven" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
11-12 april - Bad i poolen och båtutflykt till korallreven

Nu har vi ätit frukost och tagit ett dopp i havet. Det finns flera olika utflykter som man kan boka från hotellet, tillexempel dessa; Heldagstur till öarna Mong Tay Islet eller Dam Islet för snorkling bland korallreven med lunch på båten. Sightseeingturer till östra, södra eller norra delen av Phu Qouc, till fiskebyar, fisksåsfabrik, pärlodlingar, kryddodlingar, frukt- och fiskmarknader. Besöka vattenfall och vandra genom små fiskebyar och över stränder på norra delen av ön. Det finns också Vietnamesiska matlagningskurser (såklart!).
De olika turerna är anpassade efter väderförhållandena här på Phu Qouc, turerna i norr går från november-maj och turerna till södra delarna går maj-oktober. Torrperioden här på Phu Qouc är oktober-maj, sedan är det normalt regnperiod juni-september.
I dag tänkte vi ta en snorkeltur till Trong Ngay, vi tror att det ska passa alla i familjen.
Detta är vår sista dag här och det känns sorgligt men också skönt att få komma hem tycker vi alla.
Imorgon har vi sex timmars väntan i Saigon på flygplatsen så Mr Khanh från vår vietnameiska samarbetspartner har ordnat så vi får en liten sightseeing runt i Ho Chi Minh City, som staden heter nu. Det känns kul att se lite av den staden också, som är ska skilja sig mycket från Hanoi.
Imorgon onsdag 12 april flyger vi från Phu Qouc vid lunchtid, så det blir nog bara frukost och ett dopp i poolen innan vi behöver lämna hotellet. Vi flyger från Phu Quoc till Saigon och sen vidare på kvällen till Bangkok där vi byter plan och vidare hem till Sverige.

9-10 april - Värmebölja vid havet" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
9-10 april - Värmebölja vid havet

Vi befinner oss fortfarande på Phu Qouc och här är det varmt vill jag lova. Det är 35 grader varmt!
Dagen börjar här på Saigon Phu Qouc Resort med en härlig bufféfrukost, massor av färska tropiska frukter, färskt bröd, ägg av alla dess slag, yoghurt - det finns allt man kan tänka sig. Det enda jag saknar (och det är lite tabu att säga) är gott starkt kaffe...
Sen tar vi oss ett dopp i poolen. När det blir som varmast runt lunch går vi till stranden där vi får otroligt skön vietnamesisk massage på träbritsar under parasoll. Hannah är så förtjust i massagen så hon vill gå två gånger om dagen. Idag var även massörens lilla 3-åriga dotter med och masserade Hannah på armen. Efter massagen idag köpte vi vattenmelon och mango från en försäljare på stranden och satt oss i skuggan och mumsade.
Sen blir det oftast lunch runt ett - halv två tiden: idag åt vi "fried noodles with chicken". Sedan badar vi och paddlar eventuellt lite i några kajaker som står på stranden som man kan låna när man vill.
Eftersom det är så stark sol så tar vi oftast och drar oss tillbaka till rummet eller skuggan vid fyra-tiden på eftermiddagen. Idag tog Mathias med barnen och deras kompisar till vårt rum och spelade kort medan jag tog en promenad till "Seastar Hotel" som vi också har som ett alternativ att bo på här på Phu Qouc. Det var ett jättemysigt hotell, med bungalows på stranden. Det är enklare standard än på Saigon Phu Qouc Resort men fint och mysigt.
Det var otroligt varmt att gå längs vägen så jag tackade ja när en "taximoped" stannade och frågade om jag ville ha skjuts.
För ca 3 kr (10 000 Dong) åkte jag in till lilla byn/stan och nattmarknaden. På marknaden såldes allt från grodor till skor, väldigt kul att gå runt och titta! Jag köpte varsin solfjäder till tjejerna, några saronger och sedan tog jag en promenad tillbaka till hotellet.
Min familj var nere vid stranden när jag kom tillbaka, barnen lekte i sanden och min make och svärfar tog en Cuba Libre i solnedgången.
Idag hittade vi en Thai-fransk restaurang där vi åt riktigt god mat! Barnen fick sen ta ett kvällsdopp i poolen innan vi gick tillbaka till rummet. Nu har äntligen barnen somnat och klockan är halv elva.

7-8 april - Sol och bad på Phu Quocs stränder" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
7-8 april - Sol och bad på Phu Quocs stränder

I dag blev det en tidig uppstigning! Redan innan soluppgången gick vår båt från Whale i Island och vi fick säga farväl till "vår" fina lilla paradisö.

Sedan var det resa över landsbygden med minibuss ca 2,5 timme till flygplatsen i Nha Trang, för flygresa ytterligare söderut. Vi var framme på Phu Qouc vid lunch tid. Lite trötta och hungriga checkade vi in på hotellet Phu Qouc Island resort. Otroligt fint och ganska lyxigt men ändå med en väldigt personlig stämning kände vi på en gång. Den kombinationen kan vara svår annars.

Vi kom från vår lilla mysiga boende på Whale Island och dessförinnan från våra "homestays" i norra Vietnam och ändå kändes denna övergång till mer lyxigt boende helt okej. Personalen här är så trevliga och vi pratar mycket med dem. Det verkar vara en vänskaplig stämning mellan personalen och gästerna i allmänhet här på vårt hotell. Barnen har längtat efter pool så vi spenderar mesta tiden i poolen just nu. Imorgon ska vi åka in till byn lite och titta. Det är en otroligt fin, vit, lång sandstrand längs med alla hotellen. Jag satt där nere och tittade på solnedgången och njöt medans barnen och Mathias badade i poolen. Ikväll har vi varit på BBQ kväll på vårt hotells restaurang på stranden, jättemysigt. Till och med lilla Matilda har provat musslor och bläckfisk!

Vi har träffat ett par som har två killar som är adopterade från Vietnam i samma ålder ungefär som Hannah och Matilda. De är här för första gången efter att de hämtade killarna från ett barnhem i Hanoi.

5-6 april - Whale Island med Snorkling, koraller, färsk frukt och seafood" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
5-6 april - Whale Island med Snorkling, koraller, färsk frukt och seafood

Vi sov riktigt gott inatt med havets brus utanför, väldigt fridfullt!
Frukosten idag bestod av frukttallrik, färskt bröd, ägg och färskpressad juice, mums!

I dag har vi paddlat kajak och badat. Det finns fina koraller precis utanför restaurangen så man kan snorkla och njuta av fina fiskar och spännande koraller från stranden. Imorgon har jag bokat en snorkeltur till en korall-ö som ligger en halvtimme bort med båt. Snorkelturen är på förmiddagen och det ser vi alla framemot! Nu ska vi njuta av ännu en middag. Vi stortrivs verkligen här på Whale Island-Ile de balaine.

4 april - Vidare söderut mot Vietnams stränder" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
4 april - Vidare söderut mot Vietnams stränder

I morse gick vi upp tidigt, tidigt och efter lite bilfärd kom vi fram till flygplatsen. Flygningen söderut till staden Nha Trang tog bara ca en timme. Vi fortsatte sedan med bil ungefär två och en halv timme till den lilla charmiga hamnen. Där hoppade vi på en jättefin träbåt och åkte ut till Whale Island, som ligger bara 10 minuter utanför kusten.

Väl framme sprang barnen till vattnet och hoppade i med kläderna på! Detta hade de längtat efter, en riktigt härlig strand med mysiga bungalows och så havet!

Ön känns som ett gömt litet paradis. Vi har åkt runt ganska mycket nu så det känns skönt att vi ska stanna på detta fantastiska ställe i tre dagar. Vi bor i charmiga träbungalows på stranden. Vi har fått två bungalows med connecting doors, så att vi alla fyra kan bo tillsammans. Under dagen har vi badat och spelat beach volleyboll. Nu ska vi gå till middagen på restaurangen som ligger på en terrass över vattnet. Här ingår helpension och det serveras färsk fisk och seafood varje dag. Imorgon ska vi paddla lite kajak med en familj vi träffat här. De har också två barn i våra barns ålder.

3 april - Mopeder och mangos" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
3 april - Mopeder och mangos

Vi gick upp tidigt idag och åkte tuk-tuk till båten, efter en timmes båtfärd så kom vi fram till en liten "floating village" där vi paddlade kajak bland kalkstensklipporna. Efter en timme då vi alla var trötta gick vi ombord på båten igen och så bar det av mot Bai Tu Long Bay. Vi satt alla ute på däck och åt mango och njöt av lugnet för sen skulle vi åka tillbaka till Hanoi och alla mopeder och människor.

Vi sa adjö till det kanadensiska paret som skulle ut till Halong Bay och begav oss med bilen tillbaka till Hanoi, ca 4 timmar med några stopp på vägen. Vi checkade in på samma hotell som vi bodde på då vi anlände till Hanoi . Vid halv åtta kom Mr Kahn och mötte oss i foajen. Mr Khan är VD för Äventyrsresors vietnamesiska samarbetspartner och en mycket sympatisk man. Han tog med oss till en restaurang med fantastisk utsikt över hela Hanoi, restaurangen låg på taket på en byggnad i gamla staden. Här fick vi också säga hej då till vår underbara guide och vän Zu. Zu har blivit en riktigt god vän till oss och det känns sorgligt att behöva ta farväl. Tjejerna vill att hon följer med oss på resten av vår resa, men hon ska stanna i Hanoi. Vi lovade varandra att hålla kontakten! Nu ska vi sova för imorgon ska vi flyga tidigt till Whale Island.

2 april - Fridfull båttur i Bai Tu Long Bay" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
2 april - Fridfull båttur i Bai Tu Long Bay

Efter frukost bar det av till Bai Tu Long Bay med bil i ca 3 timmar. Här är det mindre turister och mer orört än i Halong Bay. På vägen passerar vi Halong bay City och väl framme så går vi ombord på en fin och rustik träbåt och ger oss av ut i arkipelagen. Vi får uppleva otroliga kalkstensklippsöar, små fiskebåtar som puttrar förbi oss och fantastiska vyer. Detta område är skyddat av Unesco och 2011 valdes detta till ett av "Världens Sjunde Underverk". Jag kan verkligen förstå det. Det känns så fridfullt att glida fram sakta med båten i det turkosa vattnet och bara njuta av stillheten!

Vi anländer till ön Quang Lan Island och cyklar ca 8 km till vårt "Homestay" (familjeboende) för natten. Vi cyklar på den enda vägen på ön och det känns lite som på Gotland med mycket sand och havet precis bredvid.

Vi bor nu hos Mr Sau's familj, de lagar som vanligt en fantastiskt god middag till oss och vi sitter och skrattar och pratar länge. I vår lilla familjegrupp har det nu tillkommit ett kanadensiskt par som är jättetrevliga. Här har de endast elektricitet mellan 18-22 på kvällen, så det blir en tidig kväll vilket vi alla behöver.

Söndag 1 april - Templet i grottan " style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
Söndag 1 april - Templet i grottan

Tuppen började gala vid femtiden i gryningen, och klockan sju var det dags att gå upp. Vi kände oss verkligen som hemma här så det var sorgligt att åka ifrån denna by och familjen. Men vår resa fortsatte mot Ninh Bin. Det var fyra timmars resa och andra halvan av vägen kallades" massage road" . Vi var ordentligt omskakade efter denna färd när vi kom fram till byn där vi åt lunch. Det är så vacker natur här och otroligt grönt.

På eftermiddagen åkte vi bambubåt på floden i Trang An Valley. Vi åkte genom sex stycken grottor och vid vissa var man tvungen att ducka för att inte slå i huvudet. I vanliga fall är det mellan 5-10 båtar per dag, men vi lyckades pricka in den enda dag på året då alla båtar är ute hela dagen.

Idag är det nämligen en speciell helgdag då många vietnameser vill besöka templet i grottorna. Det var verkligen en riktigt upplevelse att som enda utländska turister befinna sig i detta "inferno" av ljud och glada människor, i detta vackra landskap! När vi paddlat klart stannade vi och köpte sockerrör och vatten för att få mer energi för vår cykeltur längs risfält och genom byar. På kvällen bodde vi lite utanför staden Ninh Bihn, i en liten by som heter Yen Mo, som bebos av Kinh folket.

Detta "Homestay" (familjeboende) skulle jag nog kalla ett "5-star homestay". Stora sköna sängar och varm dusch vilket var riktigt skönt efter alla dagens aktiviteter. Vi lagade mat med familjen och lärde oss bl.a. att göra traditionella vårrullar. Även denna familj hade två barn så mina döttrar har lekt med dem hela kvällen. De var så upptagna att vi fick påminna dem om att äta, för att de också skulle få njuta av den fantastiska maten vi lagat tillsammans. Efter middagen var det dags för oss alla att sova efter ännu en innehållsrik och fantastisk dag i norra Vietnam.

31 mars - Gästfrihet och hopprep med nya vänner" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
31 mars - Gästfrihet och hopprep med nya vänner

Vi blev upphämtade på vårt hotell på morgonen och sen bar det av till Mai Chau, en vacker biltur på ca tre timmar. Det gick bra för barnen sov hela resan och vår guide Zu berättade mycket för oss om livet i Vietnam.

Vi har en helt fantastisk guide. Hon heter Zu och är 22 år. Hon kommer från en bergsby som heter Sapa och hon tillhör ett minoritetsfolk på landsbygden som är lantbrukare. Hon bestämde sig för att inte gifta sig tidigt som de flesta kvinnor gör i byarna, utan bestämma över sitt eget liv. I byarna är äktenskapen oftast arrangerade och föräldrarna bestämmer vem du ska gifta dig med.

Det finns tyvärr även en tradition av att männen i byarna kidnappar unga flickor för att sedan gifta sig med dem. Zu jobbar nu för Äventyrsresors vietnamesiska samarbetspartner. Hon kan otroligt mycket om Vietnams historia, kulturer och natur! Dessutom talar hon flytande engelska. I hennes hemby talar de Muong, inte vietnamesiska så det har hon också lärt sig.

Efter lunch hos en familj i byn Mai Ha fick vi låna cyklar och tog en vacker cykeltur bland risfälten, där kvinnor och män jobbade i sina traditionella rishattar med skäraren i handen, i små byarna vinkade och hälsade alla barnen glatt "Sing Chao"!

Efter var det dags för vandring. Eftersom vi var lite trötta idag, ordnade Zu så att mina döttrar fick åka bil tillsammans med min make. Så det blev jag, Zu, min svärfar och Julia- en tysk resekamrat- som vandrade ungefär 2,5 timme tillsammans till den lilla byn Te där minoritets befolkningen White Thai bor.

Här fanns det många barn så mina döttrar hoppade rep och lekte med dem ända till dess det var middag.

Jag fastnade verkligen för denna by, det var ett speciellt lugn över den och gästfriheten hade inga gränser. Både barn och äldre kom och hälsade nyfiket på oss och det var väldigt hemtrevligt . Vi åt en god middag med familjen och de bjöd på "happy water"(risvin) och sen spelade vi kort och lärde Zu de svenska kortspelen"Finns i sjön" och "Bubblan".

29 - 30 mars - Vi är framme i vackra Hanoi" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
29 - 30 mars - Vi är framme i vackra Hanoi

Jag har alltid velat besöka detta mytomspunna och vänliga land och nu äntligen får jag uppfylla denna önskan med min familj. Barnen var otroligt förväntansfulla när vi åkte till Arlanda på torsdagsmorgonen.

Vi lyfte med Thai Airways från Arlanda 1430 och ca 10 timmar senare var vi framme i Bangkok, där bytte vi plan och landade i Hanoi, den härliga fuktiga värmen välkomnade oss till Vietnam.

Vi var alla väldigt trötta efter den långa flygningen. Vår guide Zu kom och hämtade oss på flygplatsen, därefter åkte vi in till Hanoi och till "det gamla kvarteret" där vårt hotell Hong Ngong låg.

Efter en utsökt lunch vandrade vi runt i de gamla kvarteren och till den stora marknaden, Hannah hittade en solfjäder som hon ska ge till sin skolfröken och Matilda en porslinsfigur som hon ville ge till sin dagisfröken. När vi alla var nöjda gav vi oss hem till hotellet med taxi.

Det bor åtta miljoner människor i Hanoi, men det finns fler mopeder än invånader. Vår guide berättade att för ca 5 år sen började alla köpa mopeder och byta ut dem mot cyklar. Det är väldigt dyrt med bil och vägarna är trånga, speciellt i gamla stans gränder, dessutom finns det inga parkeringar för bilar om man inte har ett eget hus med parkering, och det har bara de rika råd med.

På kvällen var vi ute med Zu och åt middag på en restaurang med otroligt god mat, vårrullar, ris, kyckling och god vietnamesisk öl. Vi besökte sen nattmarknaden innan ni promenerande hem till hotellet. Den kvällen somnade vi gott allihop.

Hälsningar från Galapagos!

Tomas Carlberg är zoolog och journalist. Arbetar som zoologisk fackredaktör på Nationalnyckeln och är chefredaktör på tidskriften Fauna och Flora. Tomas är färdledare på våra resor till Galapagos.

17 mars Puerto Villamil, Isabela, Galapagos

Skickar en hälsning från Galapagos! Igår snorklade vi med hajar, rockor och havssköldpaddor. Idag har vi vandrat utmed Sierra negras gigantiska vulkankrater och nu tittar vi på uppfödningen av de små jättesköldpaddorna i Puerto Villamil på Isabela. Har det toppen!

Hälsningar Tomas Carlberg

Kerstins reseberättelse från Pantanal

Äventyrsresors Kerstin, reser på safari i Pantanal, och avslutar med sol och abd på Ilha Grande och besök på fotbollsstadion i Rio de Janeiro!

Under resan upplever hon Pantanals djurliv från hästryggen och besöker dokumentärfilmaren Arne Sucksdorffs ranch. Svensken Arne Sucksdorff kämpade för att bevara Pantanals unika djurliv och natur, och stred mot de storföretag som ville exploatera marken.

14 december -Rio – Fotbollens stad" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
14 december -Rio – Fotbollens stad

Sista dagen på resan och då är det sightseeing som gäller, jag ser fram emot att få åka linbanan upp till sockertoppen och jag vet att min pappa ser fram emot att få se Maracana stadion live. Brasiliens landslag har en speciell plats i pappas hjärta då han som 14-åring såg Pelé med lagkamrater vinna sitt första VM guld på Råsunda 1958. Så när vår guide Francoise tar med oss till stadion så kommer vi nästan inte härifrån. Men som gammal fotbollsspelare så får jag hålla med om att det är häftigt att uppleva det på riktigt. Jag kan föreställa mig hur stämmningen på denna läktare har varit genom tiderna.

Vår guide Francoise är en fantastisk källa av information. Hon berättar att staden nåddes av portugisiska upptäcktsresanden ledda av Gaspar de Lemos i januari 1502. Eftersom de trodde att Guanabarabukten var en flodmynning så fick området namnet Rio de Janeiro, vilket betyder januarifloden på portugisiska. Vi besöker de äldre delarna av staden bl a Santa Teresa här är arkitekturen europeiska men spårvagnarna och kullarna påminner mig om San Fransisco, det är en underbar mix.

Det är lite vemodigt när vi kramar om vår guide och tar farväl av Rio. Men jag känner att hit kommer jag att återvända. Detta enorma land som har så mycket att erbjuda, regnskog, rikt djurliv, god mat, härlig musik och dessa öppna och gästvänliga männsikor!

Jag säger -Nos encontrarmos novamente ! (-Vi möts igen!)

13 december - Ilha Grande och härliga stränder" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
13 december - Ilha Grande och härliga stränder

Dags att ta oss ut i arkipelagen söder om Rio. Med bil och båt tar vi oss ut till den lilla pärlan Ilha Grande. Här skulle jag verkligen kunna tänka mig att spendera ett par dagar och utforska alla de 106 stränderna som finns runt ön. Här fins den atlantiska regnskogen bevarad och en av anledningarna till att man inte skövlat den är att så sent som för fjorton år sedan hölls de värsta förbrytarna i hela Brasilien fängslade här. Med jämna mellanrum rymde de ut i den skyddande regnskogen och man var livrädd för att stöta på en rymling. Nu kan man gå lugn genom regnskogen på de många vandringsleder som finns runt ön.

12 december - Rio sambans och strändernas stad" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
12 december - Rio sambans och strändernas stad

Äntligen i Rio de Janeiro, jag har alltid velat besöka denna vackra och pulserande stad. Det är lördag och det är en härlig stämmning, det vimlar av människor på stranden och alla dröjer sig kvar för att njuta av solnedgången från Ipanema. Här går alla i badkläder, gammal som ung, tjock som smal och jag tycker det är befriande att se hur obesvärat alla rör sig längs gatan. Man spelar samba på stranden och det är en skön atmosfär. Vi slår oss ner på ett café för att insupa och njuta av livet på stranden. "Har du tid och pengar så köper du min samba..." Jag kan inte låta bli att tänka på Deidres samba av Cornelis när vi strosar från Ipanema till vårt hotell på Copacabana.

11 december - Ridning i Pantanal" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
11 december - Ridning i Pantanal

Den promenerar helt i sin egen värld men när den får syn på oss så börjar den lunka iväg. Då myrsloken går på sin handlov för att skydda klorna så har den svårt att springa. Vi stannar upp för att för att inte skrämma den och den slår genast av på takten och promererar obesvärat vidare. Vilket annorlunda djur! Den såg så enorm ut på håll men när vi kom närmare så såg man att den var hälften så stor, den stora svansen gör att den ser dubbelt så stor ut.

Duto och Iara tog emot oss med en enorm värme och även om vi inte talar samma språk så har vi kännt oss enormt välkomna här på Carandá. Vi ta farväl av dem och alla som jobbar på farmen och jag hoppas verkligen att jag snart får möjlighet att komma tillbaka hit och uppleva det lugn som råder här.

11 december - Fåglar och myrslokar" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
11 december - Fåglar och myrslokar

Vi gör en sista tur till São Beneditoden, den största häckningsplatserna för fågel i Pantanal. Sjön ligger endast 40 minuter med jeep från gården. Vi ser en hel del fåglar men Munir berättar att under högsäsong juli-augusti så är detta en fantastisk plats att bara komma och iakta de mängder av fåglar som häckar här. På vägen hem möter vi ett djur som jag absolut inte trodde att vi skulle få se... en myrslok.

10 december - Oblyg näsbjörn" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
10 december - Oblyg näsbjörn

Efter frukost rider vi till kullen Morro São Benedito för att gå upp i ett utkikstorn. Vi lämnar våra hästar efter en stunds vandring ser vi en randig lång svans vaja mellan buskarna. Jag undrar om det är tvättbjörn som vi såg igår. Men denna rödbruna svans tillhör en nyfiken näsbjörn. Den är ganska oblyg och efter en stund kikar den fram bakom en trädstam,vi får också se när den med enorm precision klättrar framlänges ner för trädet. En härlig lite krabat.

På vägen hem blir det lite galopp som jag längtat efter och det märks att hästarna är vana vid underlaget.

Tillbaka vid farmen ser vi tre exemplar av världens största papegoja, den blå hyacintaran – en av världens mest sällsynta papegoja. De är enorma och har ingenting emot av vi fotograferar, så länge vi håller oss på lite avstånd.

10 december – Carandà, Arne Sucksdorffs andra hem

Tidig morgon väcks jag av kor som råmar och panthaneiros (lokala cowboys) som visslar. Under eftermiddagen anlände vi till boskapsranchen Caranda och blev då varmt mottagna av värdparet Dona Íara och Duto.

Caranda var under en lång period utgångspunkten för Arne och Maria Sucksdorffs expeditioner i inre Pantanal. I detta enorma våtmarksområde gjorde Arne tv-serien "På jordens baksida" för SVT 1972, serien som gick i fyra delar skildrar hans och Marias lägerliv i Pantanal. Arne var även djupt engagerad i naturfrågor i området och hans namn är vida känt i Pantanal. Här minns man honom inte bara som utlänningen som kom till Brasilien och intresserade sig för Pantanals unika naturmiljö utan framförallt som mannen som räddade Pantanal. Hans namn inger fortfarande stor respekt här.

9 december - Jaguarspår från hästryggen" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
9 december - Jaguarspår från hästryggen

Äntligen är det dags för oss att rida, det har jag sett fram emot. Jag har förberett min reskamrat, pappa, på denna aktivitet. En vecka innan vi reste tog jag med honom till stallet för att gå igenom grunderna. Han ser riktigt avslappnad ut i sadeln och han tycker själv att det går riktigt bra. Hästana är lugna och tåliga så han behöver inte oroa sig. Från hästryggen upplever vi landskapet på ett annorlunda sätt, vi tar oss smidigt genom vattensamlingar och vi skrämmer inte fåglarna som vi hade gjort om vi kommit med en bil. Efter gårdagens enorma regnskur så är det lätt att se spår i sanden. Capybarornas fotavtryck är lätta att känna igen och man kan tydligt se att det finns hud mellan tårna. Munir som är van att se spår vinkar oss till sig och frågar; -Vad tror ni detta är?

Dessa spår är mindre och jag ser att det är från ett kattdjur. Men är det verkligen en jaguar? Det går en ilning genom kroppen och det känns lite overkligt att några timmar innan jag kom hit så gick det en jaguar här.

Jag kan inte låta bli att tänka på när jag var på tigersafari i Indien. Den gången såg jag ingen tiger men på väg ur parken fanns en enorm skylt med en bild på en tiger där det stod "Don´t be dissapointed if you didn´t see me, I saw you". Jag blev mycket förtjust i detta uttryck och jag tycker att det är ett bra sätt att förhålla sig när man är på safari. Det finns inga garantier att se ett specifikt djur, så man får helt enkelt koncentrera sig på att njuta av helheten.

8 december - Safari med Vrålapor, capybaror och kajmaner i mängder" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
8 december - Safari med Vrålapor, capybaror och kajmaner i mängder

Tidig frukost och sedan beger vi oss iväg med Luiz som äger Pousada Alegre. Han är också forskare och arbetar även för universitetet i Cuiaba. Han har under fem års tid registrerat olika smådjur (spindlar, ormar, möss, grodor mm) som finns i området. Han har gjort fällor som han besöker två gånger i veckan. Fällorna är byggda med enkla medel och är helt ofarliga för djuren. Vi möter en flock vrålapor som har siesta bland träden, de hänger mycket avslappnat över grenarna och jag kan inte riktigt få ihop denna lugna och avslappnade apa med de vrål jag hörde från aporna i Amazonas. Runt lodgen finns capybaror, aror, parakiter och det känns som vi bor på ett zoo.

Under tidig kväll beger vi oss ut på en promenad till floden, just i år har det regnat lite och det finns minimalt med vatten. Som följd av detta har kajmanerna flyttat upp på land och under vår skogspromenad möter vi över 30 kajmaner som fräser och väser. Men de flyttar snällt på sig så vi kan gå förbi. Vinden tilltar och vi får skynda oss tillbaka till bilen innan det kommer en rejäl störtskur. Det är med nöd och näppe vi kommer tillbaka med jeepen till lodgen. Hade vi inte haft en så skicklig chaufför så hade vi varit tvugna att promenera tillbaka för att hämta traktorn. Men det går bra och vi kan konstatera att vi är på en riktig Äventyrsresa!

Från Amazonas regnskog till slättlandet Pantanal" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
Från Amazonas regnskog till slättlandet Pantanal

Tidig morgon gör vi en sista båttur på floden innan det är dags att säga hej då till våra guider och personalen på Cristalino. Vi har blivit mycket väl omhändertagna och vi har verkligen njutit av våra dagar här. Efter lunch i Alta Floresta tar vårt lilla plan oss tillbaka till Cuiaba, staden som även kallas porten till Pantanal. Här möter vår guide Max oss. Han kör oss via Transpantaneiran, den 15 mil långa och relativt smala grusväg som går rakt genom Pantanals vidsträckta våtmark.

Redan efter några kilometer stannar vi och för att fotografera hundratals kajmaner och vi möter en capybara som inte tänker lämna plats åt oss på vägen. Vi ser skarv, ibis, hägrar, rovfåglar, vadarfåglar, storkar och hjortar.

Jag är överväldigad av det rika djurlivet och ber Max stanna gång på gång, för att vi ska få fotografera. Alla bilder gör att vi når pousada Pouso Alegre långt efter middagstid, men vad gör väl det? Det tillhör inte min vardag att få njuta av ett sådant naturskådespel.

6 december - Bad bland kajmaner" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
6 december - Bad bland kajmaner

På väg till frukostbordet passerar vi det enorma mangoträdet och här kalasar de bruna capuchinaporna på mango, man ser riktigt hur de njuter av den saftiga frukten. Det är en stor flock på ca 30 individer och de dröjer sig kvar en lång stund. Tillsammans med Fabio beger vi oss ut på floden och vi ser en capybara som simmar bredvid vår båt. Den dyker och är sedan försvunnen. Capybaran är en mycket duktig simmare berättar Fabio och den har simhud mellan tårna.

Vår båtförare och guide Valdioros har jobbat på Cristalino i över två år och han pekar vant ut olika fåglar och förklarar hur de låter och vad som kännetecknar dem. När han inte sitter i båten så står han på gräsmattan vid lodgen med sin teleskopkikare redo att visa en ny fågel. Under vår båttur ser vi de båda olika sorters kajmaner som finns i Amazonas. Dessa kajmaner gör att jag funderar både en och två gånger innan jag hoppar i vattnet för ett dopp. Våra guider försäkrar dock att de är mer rädda för mig än tvärtom. Det blir ett snabbt dopp.

Under eftermiddagen gör vi en vandring på "Paranötsleden". Paranötsträden är enorma. De kan bli nära 50 meter höga och upp till tusen år gamla. Vår guide Fabio som är biolog är mycket intresserad av medicinalväxter och längs stigen visar han oss olika sorters blad och buskar som man kan använda till för att lindra tandvärk och annat. Efter middagen slår vi oss ner i det lilla biblioteket för att leta i artbestämmningsböcker och försöka minnas de fåglar vi sett och för att höra vad de andra gästerna upplevelt under dagen.

5 dec - Regnskogen under oss" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
5 dec - Regnskogen under oss

Det är kolsvart ute när jag vaknar. Jag lyssnar till ljuden utanför, det låter högt och nära. Det är vrålaporna som har morgonkonsert och jag är inbjuden att lyssna. Eftersom elen är avstängd under morgontimmarna så smyger jag runt i min bungalow med ficklampa för att hitta det jag behöver ha med mig. Vi ska vara färdiga för avfärd kl. 07:00. I gryningen vandrar vi iväg med vår naturguide Fabio som berättar om regnskogen och dess invånare. Morgonens vandring går till en utkikspunkt för att spana efter fåglar och se ut över de mäktiga trädkronorna. Vi ser tukaner, aror, parakiter, gamar, hägrar, falkar, hackspettar och ett flertal andra färggranna fåglar. Här finns ca 600 olika arter och många av dem är endemiska.

Under vår båttur tillbaka till lodgen hör vi hur en ensam utter kallar på sin bortappade partner, vi stänger av motorn och glider med strömmen en stund för att se om den hittar sin vän.

Efter en siesta i hängmattan utanför vår bungalow vandrar vi till utkikstornet som ligger 20 min från lodgen. Det är 50 meter högt och när vi når plattformen högst upp så lyfter två svarta korpgamar och lämnar plats åt oss. Efter en stund ser vi hur grenarna i trädet nedanför oss börjar röra sig. En flock svarta spindelapor tar sig närmre och när de är i jämnhöjd med oss kan vi se hur de hänger upp ner för att få tag i de färskaste bladen på träden. De är mycket underhållande att se när de jagar varandra mellan träden. Vilken härlig avslutning på dagen!

4 dec - In i Amazonas regnskog" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
4 dec - In i Amazonas regnskog

På morgonen gör vi en vandring till vattenfallet Véu de Novia. Vattenmassorna störtar nerför det 86 meter höga fallet ner i den mäktiga kratern som är en oas för en mängd fåglar och fjärilar. Den klara lagunen nedanför inbjuder ett svalkande morgondopp. Det är redan varmt och skönt i luften och vi njuter av det behagliga vädret, alla dofter och grönskan.

Vid lunchtid landar vi på den lilla flygplatsen i Alta Floresta. Härifrån reser vidare med jeep förbi boskapsfarmar och öppna fält. Med båt tar vi sedan oss vidare genom regnskogen till reservatet Cristalino. Resan på floden är spännande och det finns mycket att se längs vägen. Fåglar som sträcker ut breder ut vingar och lyfter när vi närmar oss, och apor som skuttar högt uppe i trädkronorna. Vår ekolodge består av 16 bungalows som ligger inbäddade i regnskogen. Vi är endast sju gäster på lodgen så det är väldigt lugnt och vi blir ordentligt ompysslade av personalen. Nedanför lodgen finns en mysig träterass direkt på floden där vi kan njuta av en kall öl och färslpressad mangojuice medan vi blickar ut över den spegelblanka vattenspegeln.

3 dec - Framme i Pantanal" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
3 dec - Framme i Pantanal

Värmen slår emot oss när vi stiger av planet, från ett iskallt Stockholm med minus 10 grader till ett varmt Cuiaba med plus 38 grader. Tillsammans med min pappa ska jag under två veckor utforska Brasiliens bästa plats för safari - det gigantiska slättlandet Pantanal.

Vår samarbetspartner Munir väntar på oss i ankomsthallen och sedan bär det av till Chapada dos Guimaraes där vi ska spendera vår första natt. Området är en högplatå med vackra röda sandstensformationer som påminner en del om våra gotländska raukar. Det kallas också för Brasiliens Grand Canyon. Vårt hotell ligger mitt i den charmiga lilla staden. Efter en brasilansk middag med biff, ris, bruna bönor och grönsaker blir det en tidig kväll.

På familjeäventyr i Costa Rica" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
På familjeäventyr i Costa Rica

Äventyrsresors Anne reser på familjeresa till Costa Rica med femåriga dottern Matilda och resekamraten Therese. Från 31 mars kan du följa henne här på bloggen.

Vill du också resa till Costa Rica med din familj? Länk till resan här->

11-12 april - Åter till San Jose och hem till Sverige" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
11-12 april - Åter till San Jose och hem till Sverige

Efter den ljuvliga frukosten på Guanamar Hotel kom vår minibuss och hämtade oss för resan upp till San Jose. Totalt tog det fem timmar inkluderat ett stopp på vägen där vi åt glass och drack gott kaffe. Vi kom fram till vårt hotell Bougainvilla vid tre tiden på eftermiddagen. Ett jätte fint hotell med fantastisk trädgård och fin pool. Restaurangen är en klass för sig med dukade bord med linnedukar och otrolig service. Vi åt lunch och sen gick vi runt i trädgården och njöt av alla blommor och dofter.

Vår samarbetspartners representant Ariane Sassen kom och pratade med mig om hur resan varit. Vi känner oss otroligt nöjda alla tre, men lite hemlängtan har vi till våra familjer och våren hemma. Vi lade oss tidigt den kvällen efter en god middag, dagen därpå var vi uppe i gryningen för en transfer till flygplatsen 05.00. Vi checkade in och åt frukosten vi fick med från hotellet. Flyget med Continental Airlines gick vid åtta tiden från San Jose till Stockholm via Newark.

Vi var hemma den 12april tidigt på morgonen sen bar det av hem för att sova några timmar. Detta har varit en fantastisk resa med många fina minnen. Det har varit underbart att få egen tid med min lilla dotter denna gång (i höstas var jag med min äldre dotter i Afrika,Tanzania), man kommer varandra så nära och får uppleva så mycket tillsammans helt annat än från vardagen hemma. Men visst var det skönt att komma hem till vardagen också, träffa resten av familjen och våren har kommit!

10 april - Sandslott och ridtur på Playa Carrillo" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
10 april - Sandslott och ridtur på Playa Carrillo

Nu sitter vi och äter en ljuvlig frukost med scrambled eggs, melon, banan, papaya, ananas, färskpressad juice och kaffe. Igår var vi ute på en ridutflykt med Carlos och hans hästar Pedro, Negro och Pepita. Vi red runt Carrillo, i skogen och på stranden. Vi såg många fina fåglar som tex. praktqueztal. På stranden såg vi färggranna krabbor. Vi provade frukter som guava från träden under ridturen. Vi red genom en kohage, där vi fick rida slalom mellan kossorna som låg och dåsade på stigen. Vi stannade också vid en "rancho", ett utsiktstorn där man såg över hela Carrillo, jättevackert! Matilda red på en egen häst och var jättestolt. Carlos red först och ledde Matildas häst. Kameran fungerade inte riktigt som den skulle , så jag kan tyvärr inte skicka några bilder från ridturen, men vi hade det verkligen jättemysigt. Vi tog farväl av Carlos och hans hästar och gick ner till den vackra Carrillostranden, där vi var resten av eftermiddagen.

Vi badade i vågorna och byggde sandslott. På kvällen öste det ner regn, som det bara kan göra här, varmt regn och åskan blixtrade på himlen - ett vackert skådespel på håll.

9 april - En fantastisk utsikt från terrassen" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
9 april - En fantastisk utsikt från terrassen

Vi kom fram till hotell Guanamar och checkade in och har sedan dess tagit det lugnt vid poolen, det är en fantastisk utsikt över bukten. Det blev ingen hästridning på Playa Samara så jag har nu bokat en två timmars ridtur här på Playa Carrillo morgon bitti. Vi ska rida längs stranden och det känns lite pirrigt för Matilda ska få rida på en egen häst. Men jag har försäkrat mig om att det finns hjälm och att någon leder hennes häst, så det går säkert bra.

På vårt hotell i Carrillo har det varit bröllop idag. Det var mysigt att se brudparet och alla uppklädda gäster, jag kan förstå att de valt att gifta sig här. Det var riktigt romantisk stämning. Det är ganska varmt här just nu, igår hade vi kunnat hyra cykel eller boka en surfkurs, men vi valde att ta det lugnt i skuggan på stranden istället.

9 april - Playa Carrillo - i skuggan av palmerna" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
9 april - Playa Carrillo - i skuggan av palmerna

Cirka 7 km från Samara ligger ytterligare en havsbukt och den lilla byn Playa Carrillo, med ett fåtal hotell och restauranger. Idag var det dags att flytta hit och vi tog en taxi ca 10min från vårt hotell i Samara till Carrillo. Vi åkte längs den flera kilometer långa Carrillostranden som är kantad av skuggande palmer. Det är jättevackert här, och jag måste säga att både Samara och Carrillo känns oexploaterade och vi har stränderna nästan helt för oss själva. Här är mestadels lokal turism, Costa Ricaner som kommer hit för att bada. Inte ett Mc Donalds så långt ögat kan nå, vilket känns ganska befriande.

7 april - Mysiga Samara" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
7 april - Mysiga Samara

Efter ett par timmar i Samara fick jag en obehaglig överraskning. Jag hade glömt passen i safety-boxen på hotellet i La Fortuna! Jag ringde Äventyrsresors samarbetspartner i San José och kände paniken längs ryggraden....bara för att bli informerad om att de redan hade haft kontakt med hotellet och att mitt pass var på väg till San Jose. Så allt hade fixats när jag ovetande satt på bussen. Jag får mitt pass i San José innan jag reser hem igen. Snacka om service och det känns otroligt skönt att veta att vår leverantör verkligen är att lita på.

Hotellet vi bor på i Samara är jättemysigt med ljusgula väggar och härligt blå pooler. Vi badade i stora och lilla poolen i hotellets trädgård och njöt av omgivningarna resten av eftermiddagen. Vi tog oss ner mot stranden vid femtiden och tittade på surfarna och kände den härliga sanden mellan tårna. Middag på en mysig restaurang medan regnet öste ner, men som sagt det är mysigt med regn här! Nu sitter vi på vår lilla balkong och myser. Imorgon ska vi hyra häst med guide, rida på stranden och se oss omkring från hästryggen!

7 april - Till stranden vid Stilla havet" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
7 april - Till stranden vid Stilla havet

Efter fem timmars busstur mellan La Fortuna som ligger i centrala delen av landet, ut till Samara, som ligger på nordvästkusten var vi framme vid Samara beach. Det var en fin väg att åka , gröna lantliga vidder med kossor och hästar efter vägarna. I kohagarna växte det gigantiska mangoträd, med övermogna frukter som rasat ner i gräset under trädet. Matilda sov några timmar och allt gick smidigt. Det är varmt och det var skönt att bussen hade luftkonditionering. Vi stannade en gång på vägen och åt glass på en servering. I trädet ovanför satt två vackra scarlet macaws, stora röda papegojor.

6 - April - Bad i varma källor" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
6 - April - Bad i varma källor

Vi hade en lokal guide som var specialist på naturen i parken som omger vulkanen, vi såg tukaner och ormar. Matilda blev otroligt fascinerad av en växt som kallas "sleeping flower". När man rörde den så drog bladen ihop sig. När vi hade vandrat vid vulkanen och sett dess omgivningar så åkte vi till kurbadet Ecotermales hot springs. Det var otroligt mysigt och njutbart. Man fick handukar och lås i receptionen och vi bytte om. Här köper man vad man vill i de olika barerna och sen får man berätta vad man köpt och betala i receptionen när man ska hem. De har sk. " honest concept"- de litar på sina gäster. Vi hade det jättemysigt och skönt i bassängerna, där vattnet kommer från naturligt varma källor som rinner ut ur vulkanen. Efter badet bytte vi om och middagen var serverad. Kyckling , ris, sås, tortilla, bönor och sallad. Vi blev skjutsade till hotellet vid åttatiden, Matilda somnade i bilen efter ännu en spännande dag i Costa Rica. Imorgon åker vi till Samara Beach, ska bli härligt att bada i havet.

6 april -Vandring vid vukanens sluttningar" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
6 april -Vandring vid vukanens sluttningar

Vi blev kvar ett tag, talade med personalen och njöt av den lugna atmosfären och den hemtrevliga känslan jag har fått här i La Fortuna. Alla är så trevliga och gästvänliga och extra gulliga mot Matilda så klart. Vi badade i poolen och vilade lite , det är väldigt varmt nu innan regnperioden så det tar på krafterna. Klockan tre bar det av till en vulkantur i "Arenal Vulcano National Park" med 2 timmars hiking. Det var jättefint och vi såg vulkanen och toppen klart. Det var häftigt när man såg röken komma ut från vulkanen som är ca 700 möh! Sista utbrottet hade den 1968 men den är fortfarande aktiv och en gång om året brukar den leva om lite mer...

6 april - Nya vänner i La Fortuna" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
6 april - Nya vänner i La Fortuna

Efter en god natts sömn tog jag och Matilda ett morgondopp i poolen sen smakade det gott med frukost. Matilda har fått smak på "scrambled egg" och vattenmelon till frukost...så nu vet jag vad jag har att vänta mig när jag kommer hem, det blir att gå upp tidigare för att laga ägg!

Nu skulle vi göra stan/byn tänkte vi.... Det finns massor mysiga småaffärer som säljer kläder, souvenirer mm. Jag köpte en klänning och Matilda köpte rosa flip-flops och en överraskning till storasyrran och pappa såklart. Vi åt lunch på samma restaurang som igår för personalen är så gulliga och de har god mat. Matilda hittade en kompis, ägarens dotter. De lekte och det är fascinerande hur barn kommunicererar och leker utan att kunna varandras språk.

5 april - La Fortuna - småstadsliv i skugga av vulkanen" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
5 april - La Fortuna - småstadsliv i skugga av vulkanen

Nu skulle vi säga farväl till Corcovado och bege oss till La Fortuna. Båt och buss till Nature Air som väntade på oss på den lilla flygplatsen mitt i regnskogen.Vi kom fram till La Fortuna vid lunch efter stopp i Puerto Jimenez på andra sidan av Corcovadohalvön och ett i San Jose. Nu bor vi på ett litet blått hotell mitt i La Fortuna vid namn Arenal Rabfer, jättefint och familjärt. Vi checkade in och åt lunch, sen tog vi en taxi till ett av kurbaden utanför La Fortuna som Äventyrsresor är nyfikna på. Det var välbehövligt och otroligt härligt att bada i poolerna här. I kväll har vi sett oss runt lite i denna mysiga lilla stad med restauranger, små butiker. La Fortuna har ett mysigt torg med en vattenfontän. Här samlas lokalbefolkningen på kvällarna. Dessa torg är charmiga i sydamerika och La Fortuna påminner mig lite om Cusco i Peru med torget osv. Vi stortrivs!! Nu är vi trötta och ska sova, imorgon väntar nya äventyr!

4 april - Matilda gör snorklingsdebut vid Cano Island

Efter frukosten så tog vi en utflykt till Cano Island, vi var nio stycken som begav oss iväg med lodgens naturguider. Cano Island ligger ca 40 min från fastlandet. Delfiner hoppade i vågorna runt vår båt och det var ett skådespel utan dess like! Vi såg också sköldpaddor. Under utflykten till ön gjorde Matilda sin snorklingspremiär och det gick galant. Vi såg många fina färgglada fiskar. Sen åt vi en väl behövlig lunch på ön, vi badade och promenerade på stranden. När vi var tillbaka började det regna så vi la oss i bungalowen och lyssnade på regnet. Jag och Matilda läste en bok och somnade en stund innan middagen var serverad.

3 april - Corcovado Nationalpark" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
3 april - Corcovado Nationalpark

Nu bar det av mot Corcovado Nationalpark. Det var minibuss genom regnskogen, ca tre timmar rakt över Corcovadohalvön. Sedan båt i en dryg halvtimme, till Punta Marenco i Corcovado nationalpark. Här bor vi i mysiga bungalows och det är hemtrevligt. Det är enklare än Lapa Rios men otroligt charmigt. Vi blev väl omhändertagna och åt lunch innan vi begav oss ner till stranden. Det är en fin strand men ofta höga vågor som man får ha respekt för... Här kryllade det av whiteface monkeys som kollade in oss. Helt plötsligt öppnade sig himlen och det öste ner regn som det bara kan göra i en regnskog. Vi njöt av det varma regnet!

2 april - I en hängmatta i regnskogen" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
2 april - I en hängmatta i regnskogen

En otrolig frukost serveras på detta ställe, frukttallrik, cornflakes, scrambled eggs, juice, kaffe, yogurt och omelett, ja du kan beställa nästan vad som helst. Servicen och maten får toppbetyg av oss alla tre. Klockan två denna dag begav vi oss på "Wild waterfall" vandring i tre timmar i regnskogen. Vi vandrade i vattendragen, badade i vattenfallen och njöt! På eftermiddagen tog vi det lugnt vid poolen och vilade ut.

På kvällen visade de film om Lapa Rios och allt de gör för att bevara regnskogen och dess djur, väldigt intressant! Matilda somnade i soffan på restaurangen och jag och Therese njöt av middagen i lugn och ro.

1 April - Corcovado nationalpark" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
1 April - Corcovado nationalpark

Vi fick en drink och satte oss vid poolen tills våra rum var klara. Detta var ett fantastiskt vackert ställe. Jag och Matilda hängde med på en regnskogsvandring på eftermiddagen. Vi såg många apor, långsamma sengångare och vackra fåglar. Våra rum på Lapa Rios har en stor veranda mot regnskogen med hängmatta, bord och stolar. Det är nästan så att jag inte tror att det är sant, men jag njuter av vakna vid sextiden varje morgon för att gå ut och lägga mig i hängmattan med min dotter som inte kan sova . Annars är man ju ganska morgontrött...

Aporna började snacka med varandra vid femtiden ungefär och de var otroligt högljudda, men som tur var lägger man sig vid 8-9 tiden på kvällen eftersom det är kolsvart ute och man är helt slut efter alla intryck som dagen har gett.

1 april - Lapa Rios - helt underbart!" style="margin: 0px; padding: 0px; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; font-stretch: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline; display: block; max-width: 100%; height: auto;">
1 april - Lapa Rios - helt underbart!

Vi hade sovit väldigt bra och tog oss ner till frukosten på hotellet i San José som var ljuvlig med fräsch frukt och bröd mm. Nu var det dags att flyga igen, söderut till Corcovadohalvön i sydvästra delen av landet. Vi blev hämtade på hotellet och skjutsade till inrikesflygplatsen i San Jose. Jag har aldrig sett så vackra flygplan förut, målade i alla dess färger! Vi skulle flyga med det lokala flygbolaget Nature Airs små plan som gav lite pirr i magen men en otrolig upplevelse och utsikt över regnskogen. Vi kom fram till Puerto Jimenez och sen var det en halvtimmes transfer till Lapa Rios. Ett paradis mitt i regnskogen.

RELATERADE RESOR

FamiljeExpedition Safari i Ruaha med sol och bad på Zanzibar

Barnen reser sig i den öppna Land Rovern och pekar - ser du elefanterna mamma! Fri sikt åt alla...

TILL RESAN

FamiljeExpedition Kuba med strandliv på Cayo Levisa

Musiken strömmar ut i alla hörn i den vackra huvudstaden Havanna, likaså från de amerikanska bilarna som blivit en...

TILL RESAN

FamiljeExpedition Vietnam med strandliv på Phu Quoc

Vi åker flodbåt långsamt längs Mekongflodens delta och dess bifloder, vi får uppleva den vietnamesiska landsbygden...

TILL RESAN

RELATERADE ARTIKLAR

2012-03-23
Reseberättelse Familjesafari

Äventyrsresors Anne reser på safari tillsammans med sin sjuåriga dotter Hannah och avslutar med sol och bad på Zanzibar!

LÄS ARTIKELN

2017-03-01
Följ oss på Facebook!

Använder du Facebook? Då har du nu möjlighet att få inbjudningar till föreläsningar och tips om nya resor från oss även där.

LÄS ARTIKELN

ADRESS

Äventyrsresor
Hornsbruksg. 19, 4 tr
117 34 Stockholm
ÖPPETTIDER

Vardagar: 09.00 - 17.00
Lördag/söndag: stängt

KONTAKT

Telefon: 08-55 60 69 00
E-post: resor@aventyrsresor.se

GENVÄGAR

Resor till Costa Rica
Resor till Galapagos
Safari- och naturresor
Vandringsresor

Sidfotsnavigering

Populärt just nu

  • Webinars & inspiration
  • Magiska boenden
  • Safari och djurliv
  • Naturkryssning
  • Resor för familjer
  • Inför bokning

Klassiska äventyr

  • Galapagos
  • Tanzania
  • Uganda
  • Costa Rica
  • Nepal

Direktlänkar

  • Min bokning
  • Hållbar utveckling
  • Magasin
  • Integritetspolicy
  • Inför resan

Kontakta oss

Telefon: 08-55 60 6900
E-post: resor@aventyrsresor.se
Slussplan 9, Stockholm (besök förbokas) 

Mån-Fre: 09.00-16.00
Lunchstängt: 12.00-13.00
Lör-Sön: Stängt

Facebook Instagram Youtube Linkedin Vimeo
WE Travel Group