Aktörer - översikt

  • ZeroMission: Samarbetspartner till Äventyrsresor. Genomför klimatberäkningar och är svensk återförsäljare av klimatkompensation.
  • Plan Vivo: En standard för klimatkompensation med fokus på fattigdomsbekämpning och betalning för ekosystemtjänster.
  • Plan Vivo Foundation: Ideell icke-vinstdrivande stiftelse i Edinburgh som utvecklar Plan Vivo-standarden, granskar årsrapporter, godkänner utställande av krediter och samarbetar med de lokala projektorganisationerna.
  • Ecotrust: Lokal miljöorganisation i Uganda som driver projektet "Trees for Global Benefits".
  • "Trees for Global Benefits": Namnet på Plan Vivo-projektet i Uganda där Äventyrsresor verkställer sin klimatkompensation

Varför klimatkompensera?

Det står klart att världen förmodligen inte kommer klara av Parisavtalets klimatmål genom att endast minska utsläppen. Vi måste också "dammsuga atmosfären på koldioxid". Att klimatkompensera är ett direkt sätt att ta klimatansvar, samtidigt som utsläppsminskningar sker. Tack vare klimatkompensationen beräknas och synliggörs utsläppen, vilket i många fall ökar viljan att ytterligare minska utsläppen.

Finns det olika sätt att klimatkompensera på?

Ja, det finns en rad olika standarder som certifierar olika varianter av klimatkompensationsåtgärder. Några vanliga standarder är Gold Standard, CDM, VCS och Plan Vivo som alla innehåller olika kriterier för vad projekten ska uppfylla utöver klimatnytta. Äventyrsresor har valt att klimatkompensera genom att köpa certifikat från Plan Vivo-certifierade skogsprojekt som både är den äldsta standarden för frivillig klimatkompensation och är den enda standarden för klimatkompensation som sätter småbrukare och uthålligt jordbruk i fokus.

Varför skogsprojekt?

Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer cirka en fjärdedel av världens globala utsläpp från markanvändning och avskogning. Världens tropiska skogar är viktiga kolsänkor som reglerar klimatet både lokalt och globalt. Men på grund av en snabb avskogning har skogarna gått från att vara kolsänkor att bli de största utsläppskällorna av växthusgaser. En av orsakerna till ohållbar avskogning globalt är jordbruket. Och många småbrukare som driver jordbruk är också är de som är mest sårbara för klimatförändringar.

Vad är Plan Vivo?

Plan Vivo är en standard för klimatkompensation som syftar till att stärka samhällen i utvecklingsländer genom att utveckla koncept kring försäljning av ekosystemtjänster. Idén till standarden föddes 1994 i samband med ett forskningsprojekt i Mexiko. Standarden innehåller dels regler kring uppföljning vad gäller kolbindning och utsläppsminskning i träden, dels säkerställer den en socialt och ekologiskt hållbar utveckling för småbrukare och naturområden. Valideringen och certifiering utförs i samarbete med oberoende kontrollinstitut och projekten revideras regelbundet med minst fem års intervall. Plan Vivo-standarden utvecklas och leds av Plan Vivo Foundation, en icke-vinstdrivande stiftelse som är baserade i Edinburgh.

Vad gör Plan Vivo-standarden speciell?

Det som är speciellt med Plan Vivo är att trädplanteringen sker på småbrukarnas villkor, det vill säga att de själva får bestämma om de ska vara med, vilka träd de vill ha (enligt förutbestämda planteringssystem) och vad träden ska ge (t.ex. frukt, ved, timmer). Till skillnad från andra trädplanteringsprojekt drivs Plan Vivo-projekt underifrån och upp utifrån lokalbefolkningens egna förutsättningar och där enbart inhemska trädarter används.

Vad innebär Plan Vivo?

Plan Vivo betyder "levande plan" och syftar på den planteringsplan som upprättas tillsammans med småbrukarna. I planen beskrivs hur marken ska brukas på lång sikt för att målen med Plan Vivo-standarden ska uppnås. När planen är godkänd räknas klimatnyttan ut och utsläppsreduktioner i form av s.k. "Plan Vivo-certifikat" upprättas och säljs. Avtal ingås med bönderna om ekonomisk ersättning som betalas under ett antal år i takt med att på förhand uppställda milstolpar uppnås.

Har trädplantering någon social effekt?

Plantering enligt Plan Vivo innebär att aktivt involvera småbrukare för att sköta träden. Dessa får ersättning för arbetet, vilket ger en inkomstkälla för familjerna. Projekten finns i några av världens fattigaste länder och regioner vilket gör att dimensionen fattigdomsbekämpning är väldigt central. I Plan Vivo-metoden ingår också att hjälpa bönderna med rådgivning om odling, växtföljder, lämpliga grödor etc. vilket även förbättrar böndernas ekonomi och utveckling generellt. Det är också viktigt för familjernas försörjning att de kan ta ut ved, virke, foder till djuren och frukt att äta och till försäljning.

Hur går trädplanteringen genom Plan Vivo till?

Trädplanteringen kan göras på olika sätt, som rena skogsdungar, plantering av fruktträd eller som tomtmarksavgränsning. Vanligtvis kombineras grödor och träd. Småbrukarna får rådgivning och hjälp att planera sin markanvändning och de får utbildning i hur träden kontrolleras och sköts. Det slutgiltiga målet med projekten är att lokalbefolkningen ska komma till en punkt där det ses som självklart att träd och skogsbestånd är mest värdefulla när de står kvar och genererar avkastning i form av ved, timmer, frukt och andra ekosystemtjänster. Återplantering eller nya skott efter gallring blir då självklart varje gång avverkning sker.

Finns det någon kritik mot trädplantering?

En invändning är att trädplanteringsprojekt, och klimatkompensation i stort, är ett uttryck för gammeldags kolonialism där västländerna tillfredsställer sina behov på tredje världens bekostnad. Det har förekommit projekt där kritik av dessa slag har varit befogad. Trädplantering genom Plan Vivo sker i samarbete med lokalbefolkningen och görs i enlighet med deras intressen.

Det finns också kritik som rör klimatnyttans beständighet i skogsprojekt. Sådana argument bemöts bäst genom de erfarenheter som nu finns, i Plan Vivos fall sedan 1994, och som bevisar att projekten fungerar och fortsätter att växa med nya projekt.

Kommer träden att stå kvar?

Nej. Och det är inte meningen heller. Istället är det kolbindningen på en yta över tid som är i fokus, inte att ett enskilt träd ska stå kvar. När ett träd har vuxit fullt ut, avverkats och gett småbrukaren avkastning, till exempel i form av virke eller byggnadsmaterial, planteras ett nytt. Det hela sköts och kontrolleras kontinuerligt i enlighet med Plan Vivo-standarden.

Hur hanteras risker, t.ex. om det brinner?

Självklart finns risker med bränder, torka, oberäknelig nederbörd och situationer som förhindrar skötsel och underhåll. Detta blir tyvärr allt mer tydligt i klimatförändringens spår och är förmodligen den största utmaningen för projekten. Riskerna är störst under de första åren innan träden vuxit till sig. Det är också då utbetalningarna till småbrukarna är högst. I Plan Vivo-standarden är riskminimering inbyggt i varje steg vid utformningen av projekten. Några exempel är:

  • Projekt etableras endast i samarbete med organisationer som har en stark lokal förankring samt teknisk kompetens.
  • Småbrukaren måste uppvisa rätten till marken. Därigenom klargörs även ägarskap och markrättigheter som i vissa fall tidigare varit oklara.
  • Högst 90 procent av klimatnyttan får säljas. Resten avsätts i en buffert som kan användas vid oförutsedda händelser och skador på planteringarna.
  • De vinster som produkter som kommer från träden och det förbättrade jordbruket ger, t.ex. livsmedel, virke, ved, frukt och honung.

Träden växer ju över en längre tid, är det rätt att tillgodoräkna sig klimatnyttan nu?

Det stämmer, beroende på trädart tar det ungefär 20 till 30 år eller längre för ett träd att bli fullvuxet i projekten. Men det är just de tidiga betalningarna till småbrukarna som gör att de kan engageras och som möjliggör att projekten kan verka. Klimatnyttan blir också högre i verkligheten då kolbindningen i marken inte ingår i beräkningen.

Allt eftersom träden växer bidrar de även till klimatanpassning. Det är extra viktigt eftersom effekterna av klimatpåverkan sätter tydliga spår i form av torka och oberäkneliga regnperioder. Så fastän klimatnyttan är säkerställd på längre sikt, gör projekten skillnad redan i ett tidigt skede.

En annan uppsida är att "additionaliteten" är hög, det vill säga att pengarna gör skillnad på ett helt annat sätt då pengarna återinvesteras än om man exempelvis skulle köpa in sig i en befintlig skog eller i ett redan etablerat vindkraftverk.

Konkurrerar träden med mat?

Nej. Småbrukarna som går med i Plan Vivo gör det frivilligt och bestämmer över sin mark. Det görs dock en initial bedömning för att säkerställa att det inte finns någon konflikt mellan matsäkerhet och träd. En grundbult i Plan Vivo-projekten är att skapa bättre försörjningsmöjligheter och bekämpa fattigdom, inte att plantera träd bara för sakens skull.

Är inte klimatkompensation ett sätt att köpa sig fri?

Vänd på det. Är det inte de som inte klimatkompenserar som inte tar ansvar? Genom Äventyrsresors klimatkompensation tas direkt ansvar för utsläppen, samtidigt och utöver att man arbetar med att minska klimatpåverkan. Det är inte antingen eller utan både och. En oberoende studie av Ecosystem Marketplace visar bland annat att:

  • 88 procent av företag som klimatkompenserar på frivillig väg (och rapporterar till CDP) har antagit konkreta reduktionsmål.
  • De 314 klimatkompenserade företag som rapporterade till CDP 2014 investerade tillsammans mer än 42 miljarder USD i utsläppsminskande åtgärder. De 1522 företag som inte klimatkompenserade investerade sammantaget 41 miljarder USD, alltså mycket mindre per bolag.
  • Företag som inkluderar klimatkompensation i sin klimatstrategi (översatt fr "carbon management strategy") spenderade i genomsnitt tio gånger mer på utsläppsminskande åtgärder i jämförelse med ett typiskt företaget som inte klimatkompenserade
  • Det har hänt mycket på klimatkompensationsmarknaden sedan tidiga 2000-talet då det fanns en del "carbon cowboys" som gav branschen dåligt rykte. Idag har klimatkompensationsmarknaden kommit långt och projekt måste visa att utsläppsminskningarna är: "certified, real, verifiable, measurable och additional".

Hur fungerar Plan Vivo-certifierade trädprojekt som ett sätt att minska koldioxidutsläpp samt få bort koldioxid från atmosfären?

Att plantera träd och motverka avskogning är en av de mest effektiva metoderna som finns för klimatkompensation, både genom att det reducerar utsläppen och tar upp koldioxid ur atmosfären. När träd växer binds kol som tas från atmosfärens koldioxid genom fotosyntesen. Detta är ett vetenskapligt faktum. För att ge avsedd effekt bör ett antal villkor vara uppfyllda, till exempel att trädplanteringen annars inte skulle ha ägt rum. Detta utesluter trädplantering i Sverige där det finns lag på att återplantera efter avverkning.

Gör pengar verkligen nytta?

En svårighet när man utvecklar klimatkompensationsprojekt i utvecklingsländer är att se till att projekten är "additionella", det vill säga att det leder till mindre utsläpp än om projektet inte funnits (baseline) och att pengarna verkligen gör skillnad. Detta kallas additionalitet och är ett av de mest fundamentala kriterierna som måste uppfyllas för att ett klimatprojekt ska bli godkänt.

Additionalitet kan mätas på olika sätt och följande tre är vanliga:

  • En beräkning om klimatkompensationen ger en förutsättning för att projektet kan överbygga konkreta hinder som annars hade hindrat utveckling visar att projektet additionellt.
  • Att göra en kalkyl för att påvisa om projektet är finansiellt gångbart.
  • Till sist går det att analysera huruvida projekttypen har genomförts i regionen tidigare. Om inte är chanserna goda att projektet bedöms vara additionellt.

I Plan Vivo-projekt som Äventyrsresor klimatkompenserar i, jobbar man med samhällen på landsbygden som saknar finansiell, teknisk och social kapacitet för att upprätta långsiktigt och hållbart bruk av marken. Liksom andra klimatkompensationsstandarder, kräver Plan Vivo att projekten använder ett protokoll för att visa att de inte är ett direkt resultat av lagstiftning eller är kommersiellt gångbara av egen kraft.

ZeroMission
Januari 2019

Så här beräknas vår klimatkompensation