Kandy grundades på 1300-talet och blev huvudstad för kungariket Kandy 1592 under orostider som gjorde att många flydde intill Sri Lankas inre bergsområden bort från kustområdena som de europeiska stormakterna koloniserade. Trots att Kandy blev intaget ett flertal gånger lyckades staden vidmakthålla ett singalesiskt oberoende till dess Kandy och därmed Sri Lanka slutgiltigt föll i britternas händer 14 februari 1815. Kandy förblev ett religiöst centrum för buddhismen och en helig stad för miljontals troende.


I staden ligger det berömda Tandtemplet där en av Buddhas tänder sägs förvaras. Templet är ett av Buddhismen absolut viktigaste helgedomar. Här finns även den botaniska trädgården Peradeniya med sin stora samling av orkidéer. Staden är också populär på grund av den årliga festivalen som kallas Esala Perahera där den inre kistan som innehåller tankreliken av Buddha bärs genom stadens gator.


Kandy står på UNESCO:s världsarvslista sedan 1988.

Från de norra centrala delarna av Sri lanka vindlar sig vägen över bergen söderut mot kusten. Längs vägen kan man stanna på någon av de många teplantager som växer längs bergssluttningarna och mitt emellan Kandy och Ella ligger Nuwara Eliya 1 990 meters höjd. Namnet betyder ljusstaden på singalesiska.

Under kolonialtiden var Nuwara Eliya en populär tillflyktsort för de brittiska kolonisatörerna, som uppskattade det milda klimatet i staden. I dag är den också ett populärt resmål för många lankeser, särskilt i samband med det tamilska och singalesiska nyåret i april. Det finns gott om spår från britterna och staden kallas även "Little England" med golfbana, postkontor, klocktorn och allt.
Trakten kring Nuwara Eliya präglas av teodlingar, men på grund av klimatet är området också det enda i landet där "europeiska" grönsaker, frukter och blommor kan odlas.
Man kan även åka från Kandy eller vidare till Ella med tåg längs den gamla rälsen från 1880-talet och under flera timmars bekväm resa i sakta fart njuta av ett böljande grönt teodlingslandskap.