Ett regnskogsparadis

I en låglandsregnskog på Borneo kan det finnas över 250 trädarter på en yta stor som en fotbollsplan. Som jämförelse finns det i hela Sverige bara ett 20-tal trädarter. På Borneo finns uppskattningsvis 2 500 trädarter och 600 palmarter. Regnskogen är uppbyggd i flera våningar, var och en med sitt mikroklimat, vilket skapat många skiftande livsmiljöer för växter och djur. Det är stor skillnad mellan markens fuktdrypande mörker och trädkronornas relativt torra miljö 40–50 meter upp i luften. För att klara dessa olika livsmiljöer har en kraftig artspecialisering kommit till stånd. Många växter har utvecklats till epifyter, vilket innebär att de utnyttjar trädens grenar och stammar för att nå ljuset, utan att behöva markens mylla. Träden ger också stöd för lianer och andra klängväxter som söker sig upp till det livgivande ljuset.

I en orörd regnskog är undervegetationen sparsam under de höga jätteträden. Det upplever du tyvärr inte på många ställen. I Danum Valley och hjärtat av de otillgängliga bergen i det inre Sabah finns fortfarande primär regnskog. Få växter klarar av att leva i denna dunkla miljö där konkurrensen om vatten och näring från de större träden är stor. På marken ligger ett tunt lager av döda växtdelar som snabbt bryts ned av olika markorganismer. De näringsämnen som då frigörs tas snabbt upp av växterna. Ingen näring går förlorad utan cirkulerar i ett mer eller mindre slutet kretslopp. Det är ett sätt för växterna att klara sig på de oftast näringsfattiga regnskogsjordarna. I en sekundär regnskog kämpar alla träd och växter om en plats i solen. Efter 30 år har de snabbast växande träden nått en höjd där orangutanger och gibbonapor an ta sig fram. Vid Kinabatanganfloden och Sukau finns just den uppvuxna sekundära regnskogen innanför flodarmarna.

Borneo har ett fantastiskt djurliv, framför allt gäller det insektsfaunan. Termiter, cikador, gräshoppor och fjärilar är några av de insekter som man lättast lägger märke till. De uppvisar de mest skiftande former och färger och har utvecklat många speciella anpassningar för att skydda och försvara sig. Här finns insekter som liknar blad och blommor - andra har giftiga taggar.

Många har också utvecklat komplicerade symbiosförhållanden. På Borneo finns t ex en epifyt som upplåter boplats åt myror inne i sin stora uppsvällda stam. I utbyte försvarar myrorna växten mot olika angripare samt tillför den näring.
Det högre djurlivet är artrikt. Bara på Borneo finns 221 olika däggdjur och 518 fågelarter! Många av djuren har anpassat sig till ett liv uppe i träden genom att kunna klättra eller flyga. Det finns ödlor, ekorrar och grodor som har förmågan att kunna glidflyga med hjälp av utspända hudveck.

Regnskogen är inte bara en livsmiljö för växter och djur. Här bor också människor. På Borneo har stamfolk som Kadazan, Iban, Kayan och Penan under många generationer lärt sig att leva i samklang med regnskogen. De har skaffat sig kunskaper om hur man nyttjar skogen och marken på ett uthålligt sätt.

Nationalparker


Se alla våra resor till Borneo