Ryssland - Wrangelön - Fjärran Arktis - Wrangel

VI MÖTS AV ett våldsamt oväsen, dofter och vaksamma blickar när vi närmar oss världens största valrosskoloni. Här omges vi av tiotusentals bjässar med långa betar. I vattnet runt vår zodiak tittar det upp nyfikna huvuden med ångande andedräkt, på bara några meters håll. Vi befinner oss på Kap Vankarem, vid nordöstra Sibiriens kust. Inte långt från den plats där Nordenskiöld tvingades övervintra med Vega, när han upptäckte Nordostpassagen.
 
Målet är isbjörnarnas ö – den svårtillgängliga Wrangelön. Här finns världens största koncentration av isbjörnar och på vintern kommer hundratals honor hit för att föda sina ungar. När vi stiger i land möter vi Arktis rikaste flora med många endemiska arter, eftersom ön inte blev istäckt under den senaste istiden. Här levde mammut fortfarande kvar för bara 3 600 år sedan och än idag kan vi hitta ben och betar som sticker upp ur tundran. Idag finns det istället myskoxe, ren, fjällräv, varg och många bevingade skönheter som fjälluggla, snögås, ismås och rosenmås. Mycket få har besökt denna avlägsna ö, skyddad som reservat redan 1976.  

Vi färdas i Vegas kölvatten och korsar datumlinjen, polcirkeln och Berings sund med vårt bekväma expeditionsfartyg. Färden går genom storslagen natur med is och orörda vidder. Dimma och hägringar ger ytterligare en dimension åt de nästan overkliga omgivningarna. Under gång spanar vi efter vitval, gråval, grönlandsval eller späckhuggare och det är även gott om storsäl, vikare och bandsäl längs vår färdväg. Vid kusten kan vi bl.a. få se kejsargås, bredstjärtad labb, vitnäbbad islom och kanske skedsnäppa. Vi besöker öar med stora alk- och skarvkolonier, det märkliga världsarvet »Valbensallen« som är en gammal kultplats för fångstmän samt en tjuktjerby där man lever traditionellt på renskötsel och jakt.